Enanderska
ett affärspalats
Fram till 1864 fick bara stadens köpmän sälja varor, men i trakterna runt Borås hade man länge struntat i den regeln. Där vandrade de så kallade knallarna runt i landet och sålde textilier redan på 1500-talet. Till slut fick de en egen speciallag på 1600-talet: en person från varje gård fick resa runt och handla lagligt. Traditionen satt djupt, även när lagen ändrades 1864.
Ett år efter att lagen ändrats föddes Sven Johan Enander i Ljushult, dryga milen utanför Borås. Han tog upp arvet direkt och började som kringresande försäljare. På 1880-talet nådde han Västervik, och där blev han kvar. 1887 öppnade han sin första butik, en liten sybehörsaffär vid Stora Torget. Hans idé var enkel: låga fasta priser. Inget prutande. Folk älskade det, för slutnotan blev ofta bättre än med den gamla pruttraditionen.
Butiken växte snabbt. Två år senare tog han över ännu ett rum i huset, och snart räckte inte väggarna till. Enander bestämde sig för att bygga större, precis på samma plats där allt började. Arkitekten Fredrik Anderberg ritade ett ståtligt nytt affärshus, och 1908 öppnade det som kallades ett affärspalats. Det hade till och med stadens första hiss, och många tog en omväg till affären bara för att få åka den.
Enander, en knalle som kom till Västervik och skapade en av stadens mest glänsande handelsplatser.
