Stora torget var stadens pulserande hjärta. Här stod rad efter rad av försäljare med vagnar och bord, fulla av mat, ved och hantverk. Bönder och knallar från landsbygden kom in till stan för att sälja sina varor, och torget var ett viktigt komplement till stadens butiker.

Torget var också en stor mötesplats. Vid den södra delen fanns en av stadens vattenpumpar, där människor samlades varje dag för att hämta vatten, prata och byta nyheter. Här var det alltid liv och rörelse.

I början av 1900-talet började folk oroa sig för hygienen. Kött, fisk och mejeriprodukter låg framme i solen, och smuts och slaktrester kunde blåsa runt. I Rådhuset diskuterade man hur torghandeln skulle bli renare och säkrare. Nya regler infördes: varorna fick inte ligga direkt på marken, och torget delades upp i olika delar. I söder såldes kött och korv, i norr ved och hantverk.

Till slut bestämde man sig för att bygga en saluhall. Efter många diskussioner började bygget 1909. Den nya saluhallen placerades perfekt, mellan Stora torget, Grönsakstorget och Fiskaretorget – en plats där handel, människor och stadens liv möttes på nytt, fast på ett renare sätt.