Förr i tiden brukade stora bönder bjuda sina anställda på fest på julafton. Festen kallades dopparedagen. Då fick drängar och pigor äta kött, ost och bröd som doppades i köttspad. Där av namnet, dopparedagen.

De anställda kunde också få en julklapp som kallades julhög. Det var en stor hög med flera sorters bröd. Den fick man ha för sig själv under hela julen och äta av när man ville. Det var inte ovanligt att drängar och pigor tog med sig julhögen hem till sina föräldrar och familj som bodde någon annanstans i socknen. Julen var speciell, för resten av året var maten noga uppdelad. Men på julen fick man äta sig riktigt mätt.

Författaren Ellen Key, som växte upp i Västervik, berättade senare om sina barndomsjular. Lutfisken och risgrynsgröten som serverades under julafton kallar hon för avskyvärd. Men hon gick ändå inte hungrig, för både barn och tjänstefolk hade sina egna julhögar på bordet.

Så även om julfester och julklappar på jobbet känns moderna, är de egentligen en fortsättning på en väldigt gammal jultradition.